I mina tankar....
I mina tankar klättrar jag, flyger högt uppe, mår bra, ler varje dag.
När jag öppnade mina ögon, märkte jag att det var en helt vanlig dag, solen lyste lite dock, och sedan var allt som vanligt. Jag gick ut, andades in luften och förberedde mig inför mitt äventyr jag skulle vara med om idag.......
Jag måste börja tänka positivt, så kanske dagen kan bli possitivt. Men det tror jag knappt med det umgänge jag har runt omkring mig.. alla är så... hur ska jag beskriva dem? TittaNerPåAndraFolk, ja... där har vi massa ord i ett.....
Nu har ...
Nu har det gått ungefär, 2 veckor sedan talet kom fram. Då var allt bra. Men var det verkligen det? Det var oärlighetet som fyllde oss med hopp. Kan man verkligen tro på det ? För cirka 2 dagar sedan, var det varken snack, eller en signal.. Nu är hopper borta. Jag kan inte ha förtroende för något som jag inte kan se med ögat, eller känna med handen. Varför bli förtvivlad tänka på något som är för långt bort för att ens märkas av, man kan säga att
